Lathund för avgasregler / motorbyte / växellådsbyte

 

Reglerna som påverkar motorbyte kan delas in i två huvuddelar – avgasregler och regler som rör effekt och vridmoment.

Med de nya reglerna 20070501 så gäller olika avgasregler för motorbyte beroende på om bilen klassas som ombyggt fordon eller inte. Det är mycket viktigt att minnas och för många så är det nödvändigt att få bilen som ombyggt fordon om man ska kunna regga med motorbytet. Från och med 1993 (ändrad gräns vid årsskiftet 2007/08!) års modell är det i praktiken enda chansen.

Som tidigare har årsmodellen också inverkan. Som förut har 1975 och äldre års modell enklaste reglerna. 1976- och nyare har tuffare regler och från 1992/93 är det ännu hårdare. Men observera att det är registreringsdatum (”tagen i bruk”) som avgör stoppdatumet.

Lathunden innehåller info om bil som inte är ombyggt fordon (avgaskrav), info om bil som är ombyggt fordon (avgaskrav), info om växellådsbyte, och sist gränser för vridmoment och effekt.

 

AVGASREGLER

BIL SOM INTE ÄR OMBYGGT FORDON

Årsmodell 1975 och äldre

Årsmodell 1975 och äldre har fortfarande inget krav på avgascertifierad motor, vilket betyder att där kan man fritt byta/ändra motor (men regbesiktning krävs!) så länge man ligger inom gränserna för effekt och vridmoment.

 

Årsmodell 1976-1992 (nytt slutdatum)

Om man byter till en motor UTAN katalysator behövs ett avgasintyg från tillverkaren (av motorn). Intyget är ofta svårt eller omöjligt att få!

Om man byter till en motor MED katalysator behövs inget avgasintyg. Motorn ska tas som ett ”paket” från en bil med kat och ska ha lambdastyrd insprutning etc – och den ska klara utsläppsprovet vid kontrollbesiktning. Man kan alltså inte ”katalysatorkonvertera” en motor.

För dieselmotor gäller däremot bara att motorn ska ha fungerande köldstartsanordning och klara utsläppsprovet vid kontrollbesiktning.

Stoppdatumet är att bilen ska vara tagen i bruk före 1 januari 1993 för att bytet ska vara möjligt. Årsmodell är alltså inte viktigast utan det är när bilen är reggad. En ”tidig” 1993:a kan alltså vara OK att byta motor i, men inte en ”sen” (reggad under 1993). Viktigt!

Observera också gränserna för effekt och vridmoment.

 

Årsmodell 1993 (regdatum) och nyare

Numera krävs ett helt nytt avgascertifikat, dvs bilen måste avgastestas i den körcykel som används. Det är ett dyrt och komplicerat test som man som privatperson i praktiken inte kan få genomfört. Det är alltså i praktiken omöjligt att byta motor i detta fall!

 

BIL SOM ÄR OMBYGGT FORDON

Årsmodell 1975 och äldre

Årsmodell 1975 och äldre har fortfarande inget krav på avgascertifierad motor, vilket betyder att där kan man fritt byta/ändra motor så länge man ligger inom gränserna för effekt och vridmoment

 

Årsmodell 1976 och nyare (bensinmotor)

Om man byter till en motor UTAN katalysator behövs ett avgasintyg från tillverkaren (av motorn). Intyget är ofta svårt eller omöjligt att få!

Om man byter till en motor MED katalysator behövs inget avgasintyg. Motorn ska tas som ett ”paket” från en bil med kat och ska ha lambdastyrd insprutning etc – och den ska klara utsläppsprovet vid kontrollbesiktning. Man kan alltså inte ”katalysatorkonvertera” en motor.

Detta gäller alltså från 1976 års modell och framåt, ingen gräns för hur ”ny” bilen får vara.

Vid SFROs möte med ASB och VV 20070921 förtydligades att motorn bara får ändras/modifieras i den grad som krävs för att få ned den i nya bilen. Det kan till exempel handla om modifierat oljetråg, insugs och avgas/grenrör. I vissa fall också flytt av tändfördelare men det är mer osäkert. Inga tillsatskomponenter tillåts – man får alltså inte trimma, montera turbo, kompressor eller liknande. Inte heller byta insprutningen mot en eftermarknadsinsprutning. Observera dock undantagsregler för ombyggt fordon som samtidigt E85-konverteras, prata med din besiktningsman om den saken.

Observera också gränserna för effekt och vridmoment.

 

Årsmodell 1980-99 (dieselmotor)

Inget avgasintyg krävs men motorn ska ha köldstartanordning och klara avgaskontrollen vid kontrollbesiktning. Det betyder i praktiken att en ”produktions”-dieselmotor från motsvarande årsmodell eller nyare är okej. Observera att 1999 år sista årsmodellen som man kan byta till dieselmotor i!

Observera också gränserna för effekt och vridmoment.

 

VÄXELLÅDSBYTE


Från och med 1989 års modell kan man säga att växellådan och bilens utväxling ”ingår i” avgascertifikatet, alltså att växellådan påverkar avgasreningen. Speciellt viktigt är det med byte mellan manuell låda och automatlåda eller vice versa.

I ombyggt fordon ska det alltid vara OK att byta växellåda.

I bil som inte är ombyggt fordon, är det OK att byta från manuell till automat eller vice versa, om bilen är registrerad före 1/1 1993. Från och med 1993 krävs avgasintyg från tillverkaren (svårt att få!).

 

GRÄNSER FÖR VRIDMOMENT OCH EFFEKT

Ingen direkt ändring jämfört med tidigare men förtydliganden:

För bil som INTE är ombyggt fordon gäller:
  • Den effekt/det vridmoment som tillverkaren intygat som max (se listan vi fått ut)
  • Om ingen uppgift finns från tillverkaren så har Bilprovningen i Teknisk handbok skrivit att effektökning med 20% och vridökning med 10% normalt godtas. Observera att det gäller utifrån bilens originalmotor, INTE utifrån starkaste motoralternativet i modellen!

 

För bil som ÄR ombyggt fordon gäller som tidigare:
  • Den effekt/det vridmoment som tillverkaren intygat som max.
  • Om ingen uppgift finns från tillverkaren kan effektökning med 20% och vridökning med 10% normalt godtas. Observera att det gäller utifrån bilens originalmotor, INTE utifrån starkaste motoralternativet i modellen!
  • Alternativt kan max 15kW/100kg tjänstevikt godtas om bilen konstruktionsmässigt är OK


Tänk också på att kolla om tillverkaren har intygat några maxeffekter/vridmoment – om SFRO ska kunna tillåta mer effekt/vrid än så när bilen reggas som ombyggt fordon, måste den också vara ändrad så att höjningen motiveras.

CAB-bygge


5 bilder på en Volvo 142 konverterad till cab med öppningsbara dörrar.

Bild 1 bild 2

Bakom plåten (i dörröppningen) finns det två två rörprofiler 25*50*2 , av god svetsbarhet. Dessa går från A-stolpe till B-stolpe, dvs de sticker in ca 150mm/sida mer än vad bilden visar. Viktigt är att allt svetsarbete utförs med en 3-fas svets ca 150 A. OBS! ANVÄND INTE EN 1-FAS SVETS.
Dessa går från A-stolpe till B-stolpe, dvs de sticker in ca 150mm/sida mer än vad bilden visar. Viktigt är att allt svetsarbete utförs med en 3-fas svets ca 150 A. ANVÄND INTE EN 1-FAS SVETS.

bild 3

Rörkryss mellan vänster och höger hjulhus. Behåll original förstyvningsplåt bakom ryggstödet (se bild). Använd rör ca 40*3, av god svetsbarhet. Bygg även en förstyvning tvärs hatthyllan gärna rörprofiler 25*50*2 , av god svetsbarhet.

Sedan flera år tillbaka krävs 3-punktsbälte även i enkla cabbar. Den övre fästpunkten för bältet måste sitta tillräckligt högt, så bältet löper över axeln. Bygger man på till exempel Volvo 740, som har låga sidor på karossen, måste man bygga upp ett fäste för bältet, gärna också sänka stolarna. Alternativt kan man montera stolar med inbyggda bälten (finns på en del fabrikscabbar). Ett riktvärde är att övre fästpunkten för bältet helst ska sitta minst 530 mm över höftkulan, när man sitter i stolen. Bilderna nedan är exempel på Volvo 740/940 med godkända bälteslösningar.

3punkt1 3punkt2

3punkt3 3punkt4



Kostnader SFRO

Information om SFROS´s avgifter. Alla avgifter är inklusive moms (25%).

Amatör- och ombyggt fordon bil: Avgiften är för bygg- och slutbesiktning. Försäkring ingår under all provkörning av SFRO personal. 4500:-.

Amatör- och ombyggt fordon MC: Avgiften är för bygg- och slutbesiktning. Försäkring ingår under all provkörning av SFRO personal. 3000:-.

Intyg för ändrat fordon (bil): Detta är en sk liten besiktning, inget återbesök. Se info ombyggnad för mer information. 2250:-

Bullerprov: Görs på importerade-, ombyggda-, och amatörbyggda fordon.
Avgifter: Amatör- och ombyggda fordon 1300:-. Importfordon 1300:-

Alla avgifter är inklusive moms.

Nedan ger vi er en "lathund" på vad som är vad!

1. Ändrat/uppbyggt fordon.

  • Borttagning av tak till cab på ett fordon med ram.
  • Borttagning av tak till cab och motorbyte med en effektökning på max 20% samt en vridmomentökning med max 10% på ett fordon med ram.
  • Byte av motor och skivor fram.Se b. för effekt och vrid.
  • Ombyggnad av sedan till kombi genom skarvning i kupézonen (uppbyggt).
  • Personbil byggs om till pickup med samma totalvikt.Gäller fordon med ram.
  • Taksänkning.
  • Taksänkning och motorbyte med en effektökning på max 20% samt en vridmomentökning med max 10%.
  • Ändring av antal dörrar genom ombyggnad. Gäller fordon med ram.


2. Ombyggt fordon.

  • Borttagning av tak till cab på ett fordon med självbärande kaross.
  • Borttagning av tak till cab och motorbyte med en effektökning på max 20% samt en vridmomentökning med max 10% på ett fordon med självbärande kaross.
  • Byte av fram och bakvagn, motor och växellåda, bromssystem samt styrning.
  • Förlängning av fordon inom rimliga gränser (limousine).
  • Förkortning av fordon med kortare hjulbas men inom rimliga gränser.
  • Personbil byggs om till pickup med samma totalvikt.Gäller fordon med självbärande kaross.
  • Ändring av antal dörrar genom ombyggnad. Gäller fordon med självbärande kaross.
  • Ändring till bakhjulsdrift om detta kan göras utan större ingrepp i stommen.


3. Amatörbyggt fordon.

  • Ändring av motorplacering till t ex mittmotor.

 

Vanligaste felen vid slutbesiktning bil

 

Nedan listar vi de vanligaste felen vi upptäcker vid slutbesiktning:

- Klamring av bromsrör bristfällig

- Belysning uppfyller inte måttkrav (höjd/placering i bredd, siktvinklar)

- Bromskraftfördelningen är felaktig - det lika vanligt med för mycket bromsverkan fram, så att bakhjulen inte "hjälper till". Ett tips är att försiktigt provbromsa på grus i relativt låg hastighet. Du ska enkelt kunna låsa framhjulen och helst bakhjulen. På asfalt bör man kunna låsa framhjulen, det är ett tecken på att bromsarna troligen fungerar.

- Otillräcklig rörelsereserv för bromspedalen - pedalen eller länkaget måste ha spelrum mot golv, torpedvägg etc. när man bromsar fullt. Pedalen ska inte bottna mot något annat innan själva bromscylindern bottnar (när den är tom på olja). 

Det finns förstås en mängd olika fel som kan uppstå. Vi kan inte lista alla, punkterna ovan är ett smakprov. Tänk också på att se till att bilen verkligen kan köras, det måste finnas bensin, kylningen måste fungera och förgasare/insprutning måste vara justerat så att bilen verkligen går.

Aktuellt från SFRO

Bygghandboken 2.0
2022-04-19

Nu säljer vi SFRO:s nya Bygghandbok 2.0 online. Boken är helt omarbetad med nya avsnitt om bestäm [ ... ]

Läs mer...
Bygghandboken pausar försäljningen
2022-02-21

I avvaktan på den nya upplagan av SFRO:s Nya Bygghandbok pausar vi försäljningen av den gamla upp [ ... ]

Läs mer...
SFRO firar 40 år
2022-02-21

I år är det faktiskt hela 40 år sedan SFRO startades upp. Tack vare några eldsjälars hårda arb [ ... ]

Läs mer...